annapannas

Idag fick vi tillfälle att prata en stund med makens kusin som tidigare bott på NZ. Fick lite nya idéer och tips om var det skulle vara roligt och trevligt att bo om vi nu skulle få möjlighet att välja. En rekryteringsfirma på Irland ringde maken i kväll och berättade om hur gott om jobb det finns där. Han ser detta som en möjlighet om NZ inte går i lås. Själv är jag mera tveksam. Jag längtar verkligen efter att komma till NZ och åker vi någon annanstans är det inte säkert att vi får möjligheten igen. Maken funderar dagligen på olika jobbalternativ och har tagit många olika kontaker så att jag har svårt att tro att det inte skulle lösa sig.

Har denna vecka fortsatt att diskutera huruvida jag ska jobba på distans eller inte när vi är borta. Presenterade en analys som gjorde att jag blivit omedd att via HR ta reda på hur formalia skulle fungera om jag jobbar på distans. Detta ska diskuteras om knappt två veckor men just nu känns det som om jag faktiskt kanske kommer att jobba ett antal procent på distans och det känns bra!

Vi ställer in oss på att vi ska iväg men det har inte hänt så mycket nytt sen sist. Maken håller kontakten med rekryteringsfirma och diverse andra kontakter. Alla papper är klara att skickas sen är det bara att vänta. Jag har pratat med chefen och diskuterat olika alternativ med HR och någon kollega. Det är dock inte så många som vet något än och det känns bra att ha det så ännu så länge. Igår kväll diskuterade vi back up alternativ men innerst inne tror jag nog att det faktiskt kommer att bli av.

Klockan ringde 04:30. Mannen tassade upp och några minuter senare hörde jag honom rasa ned för trappan för att plocka upp ena sjuåringen i sängen bredvid mig. Vid fönstren i lekrummet, före gryningen stod två sömninga pojkar, en mamma och en pappa och såg ISS glida över himlavalvet, starkt lysande på den begynnande gryningshimlen. Någon minut bara, sen hade den försvunnit bakom träden. Vi vinkade lite och önskade lycka till. Sen kröp vi tillbaka ned i våra varma sängar.

I går gjorde jag French toast med sirap, kanel och socker, fixade smoothies på frysta jordgubbar och skar fruktsallad. Detta avnjöts med hela familjen, tända ljus och nykokt kaffe i lugn och ro innan dagens aktiviteter drog igång. Vi lagar ganska ofta lite extra till frukost på helgerna och det är en av de få tillfällena där barnen verkligen självmant sitter kvar lite längre i lugn och ro. Det är mysfrukost och det är helg! När jag var liten innebar mysfrukost något helt annat. Då var det pappa eller mamma, oftast pappa som försiktigt klev in i rummet med en bricka med extra goda mackor, jucie och the som avåts i sängen med kuddar bakom ryggen. När vi var riktig små brukade jag och syrran äta våra mackor vid mammas och pappas nattygsbord. Kan bara konstatera att varje generation utvecklar sina egna vanor och definitioner kring vad som är mysigt och får det att kännas som helg.