annapannas

Idag har jag firat mina fyra Carl! Först med varsitt litet paket till söndagsfrukosten och senare med chokladbollar till eftermiddagsfikat. Jo, de heter Carl alla fyra och det har sin förklaring. Ingen har det som tilltalsnamn men alla har det som sitt första...  På makens mammas sida är det tradition sedan åtminstone ett par generationer tillbaka att alla heter Carl på det sättet. Ganska många har det som tilltals- eller dubbelnamn i kombination med något annat. När  D och J skulle födas och vi hade namnfrågan upp tyckte förstås maken att vi skulle föra traditionen vidare. Jag var till en början emot och tyckte att eftersom det var tvillingar var det viktigt att de skulle få sina egna namn och inte behöva dela eftesom de delar så mycket annat. Jag gick hårt på den linjen ända tills kloka vännen P påpekade att " skulle det inte orsaka mer funderingar att en fick ett släktnamn men inte den andra" Det argumentet köpte jag rakt av så det blev Carl för båda och när son nr 3 föddes var det ingen tvekan. Carl är alltså första namnet, som andra heter en son efter farfar, en efter morfar och nummer tre efter pappa. Som tilltalsnamn har vi valt helt efter eget huvud - namn som vi tycker om! Jag tycker att det blev riktigt bra och det är riktigt kul att ha fyra Carl att fira. Normalt firar vi inte namnsdagar men har man fyra stycken så tycker jag att det är värt att uppmärksamma.