Nytt jobb

Maken jourar, barnen sover och här sitter jag med datorn och har inte gjort det jag tänkte men likaväl blivit sittande utan att gå och lägga mig vilket jag så väl behöver egentligen.

Det verkar som det blir verklighet med det nya jobbet och det sysselsätter mitt huvud nästan hela tiden både medvetet och omedvetet. Funderar över vad som får mig att dras till situationer där jag är ganska ensam och där saker ska byggas från scratch. Nu får jag visserligen både medarbetare och kollegor på nära håll men lika fullt ger jag mig ut på oberabetad mark. Det ska blir riktigt spännande i alla fall och möjligheterna är många.

Nu ska jag dock lägga mig och hoppas att det blir en lugn natt.


Torsdagsfunderingar

Är så trött så trött ikväll så jag struntar i att tömma torktumlaren och diskmaskinen men köket är helgstädad och handlingslistan är skriven. Tittade på film och läste sent igår och det straffar sig. Men jag har känt mig riktigt glad och lycklig. Allt har flutit på så bra med barnen både i morse och nu i kväll. Vi har haft det lugnt och mysigt, middagen var lugn och uppskattad (kokt fisk med ägg, och potatis) Efter maten satt alla tre framför Bolbompa och åt vindruvor och äppelbitar och lillebror badade.

Har funderat på min ålder en hel del på sistone. Inte som när jag fyllde 25 och med visst obehag konstaterade att det bara var 15 år kvar till 40 men jag har ändå begrundat det faktum att jag är 36. För det mesta tycker jag inte att det är särskilt gammalt men jag har funderat mycket på att jag inte är jätteung längre. Möjligheterna att göra saker sen finns inte i riktigt samma utsträckning som de gjorde när man var 25 och fortfarande hade oändligt med möjligheter. Jag är egentligen väldigt nöjd med livet just nu förutom att jag i bland känner viss frustration över att jag aldrig kommer förbi måstena för att göra det jag skulle vilja ägna min lediga tid åt -sjunga, skriva, läsa språk... Och problemet ligger egentligen bara hos mig själv - många av mina måsten skulle kunna bortprioriteras till förmån för annat.


Syskonkärlek

Jag älskar att se hur mysiga och fina barnen är mot varandra. Lillebror när han går in och pussar storebröderna godnatt, Lillebror och ena storebrorsan vaknar tillsammans på morgonen och leker "Lille Katt" i sängen. Det går ut på att Storebrorsan låtsas vara en katt som lillebror gosar med. Alla katter heter "Lille katt" i lillebrors värld. 

Över huvud taget är storebröderna väldigt gosiga och kärleksfulla mot sin lillebror. De låter honom vara med när de leker och har stort tålamod, gillar att busa alla tre och jaga varandra i full fart runt huset.

Långhelg

Jag är hemma i ett tomt hus efter några dagar hos föräldrarna på landet. Killarna älskar att vara där och allt är jättespännande. Själv blir jag snabbt lite rastlös, tycker inte att något blir gjort även om jag försöker att bidra i det som för tillfället pågår samt passar på att umgås med familjen förstås. Med helgens till och från väder räckte tre dagar. Maken och pojkarna är kvar till i morgon, då det utlovats sol . Själv ska jag delta i dagis halvårsvis återkommande städdag. Vi har gått lite omlott då maken kom ut efter lunch igår efter att ha haft jour från onsdag kväll till fredag morgon.

Är inne i en riktig läsperiod just nu och läste denna veckas fjärde bok (!) på bussen och tåget som tog mig hem från landet. Hade planerat att köpa en ny bok på ICA när jag veckohandlade nu i kväll men lät bli eftersom det låg tre nya tidningar i brevlåda när jag kom hem så jag får nog ta mig igenom dem först.

Onsdag fast fredag

Jag borde gå och lägga mig men det är ju faktiskt en långhelg som ligger framför oss. Jag har dessutom, utan att ha särskilt dåligt samvete, lämnat jobbdatorn på jobbet. Det är inte särskilt mycket fredagskänsla ikväll. Maken jobbar - jag har städat och  plockat samt packat inför morgondagens resa till landet. Fick plötsligt sådan lust att sjunga så jag drog igång stereon, vilket jag i princip aldrig gör, och lyssnade på Gärdestad låten som jag ska sjunga på bröllop senare i sommar. Letade efter noterna också men utan resultat.

Ska krypa i säng nu i alla fall och läsa. Jag är riktigt sugen på att läsa böcker igen - det går i perioder men nu har jag läst två riktigt bra böcker denna vecka - ja, den ena skulle jag faktiskt vilja kategorisera som fantastiskt. Den som var riktigt bra var "Svinalängorna" och den fantastiska var Linda Olssons "Nu vill jag sjunga dig milda sånger" - vilken berättelse om livet! Inspirerad av allt läsande på flygplats, flygplan och hotell tidigare i veckan, köpte jag en deckare på vägen hem och började läsa på tåget. Ska fortsätta med det nu, när jag kommit igenom dagens tidning.  


Han skriver

Tvillingsonen J har knäckt koden - nej han läser inte men han skriver. Båda killarna har länge varit intresserade av bokstäver och frågar mycket och helt plötsligt idag när han skulle säga att han inte gillade maten som serverades till middag (!) så började han ljuda ut ordet ä-c-k-l-g-t och  när vi gav honom papper och penna så skrev han det som det låter och sedan kunde han inte sluta utan han försökte sig på alla ord han kom på! Jättehäftigt att se hur han knäckte koden mitt framför ögonen på oss.


Är det riktigt klokt?

Vad gör mediesamhället med oss egentligen? Här sitter maken och jag, fredag kväll framför Tv: med varsinn laptop i knät. Visserligen har vi ätit middag länge och pratat efter att barnen gått och lagt sig men i alla fall - man umgås med datorn.Det går dock inte att komma ifrån att det är ganska skön avkoppling. Vi jobbar i alla fall inte.Det är också intressant att fundera över att våra barn lever i en helt annan tid än vad vi gjorde, och det är ju så det ska vara - men vad datorerna (alla två/tre i huset) är självklara för dem, liksom den omeddelbara åtkomsten till nätet (Bolibompas hemsida) Även tvååringen trycker gärna på datorn och vill sitta i knät när man själv sitter och surfar eller jobbar.

Nu ska jag nog i alla fall stänga av maskinen och gå och lägga mig med en god bok (Svinalängorna) istället.

Hur gör man?

Jag insåg idag hur bortskämd man blir av en läkare i familjen. När dagis ringde och sa att sonen hade problem med något i ögat som de försökt få ut blev jag ganska rådvill. Kunde inte komma på en enda annan läkare i vänkretsen som fanns till hands heller. Sökte maken och funderade på att ringa vårdcentralen. När mannen ringde från Malmö tyckte han det var enklast att ringa en av hans kollegor. Hämtade på dagis och försökte själv att titta i ögat men sonen fick panik. Det slutade med att vi åkte till makens arbetsplats (inte alls ögon...) och fick hjälp av hans kollega. Eller när det kom till kritan så löste det sig av sig själv för när läkaren skulle ta bort det som irriterade ögat med en tops fick sonen sådan panik att tårarna sprutade och DÅ lossnade det skräp som suttit fast på insidan av nedre ögonlocket hela dagen. För att ytterligare öka kaoset hade jag de båda andra sönerna med på undersökningsrummet och det gick hyfsat ända till sonen med ögat fick sitt sammanbrott. Det klarade inte den yngsta sonen som började sympatiskrika och gråta.... I det läget gäller det att ta ett djupt andetag. Själv tyckte jag nog att det gick ganska bra men man kan ju fundera på hur det verkade i sköterskans och läkarens ögon... Kaos! Efteråt åkte tröstade vi oss med att åka till simhallen och köpa baddarmärket som de båda stora sönerna har klarat under vårens simskoletermin.