annapannas

Jag insåg idag hur bortskämd man blir av en läkare i familjen. När dagis ringde och sa att sonen hade problem med något i ögat som de försökt få ut blev jag ganska rådvill. Kunde inte komma på en enda annan läkare i vänkretsen som fanns till hands heller. Sökte maken och funderade på att ringa vårdcentralen. När mannen ringde från Malmö tyckte han det var enklast att ringa en av hans kollegor. Hämtade på dagis och försökte själv att titta i ögat men sonen fick panik. Det slutade med att vi åkte till makens arbetsplats (inte alls ögon...) och fick hjälp av hans kollega. Eller när det kom till kritan så löste det sig av sig själv för när läkaren skulle ta bort det som irriterade ögat med en tops fick sonen sådan panik att tårarna sprutade och DÅ lossnade det skräp som suttit fast på insidan av nedre ögonlocket hela dagen. För att ytterligare öka kaoset hade jag de båda andra sönerna med på undersökningsrummet och det gick hyfsat ända till sonen med ögat fick sitt sammanbrott. Det klarade inte den yngsta sonen som började sympatiskrika och gråta.... I det läget gäller det att ta ett djupt andetag. Själv tyckte jag nog att det gick ganska bra men man kan ju fundera på hur det verkade i sköterskans och läkarens ögon... Kaos! Efteråt åkte tröstade vi oss med att åka till simhallen och köpa baddarmärket som de båda stora sönerna har klarat under vårens simskoletermin.