annapannas

Maken jourar, barnen sover och här sitter jag med datorn och har inte gjort det jag tänkte men likaväl blivit sittande utan att gå och lägga mig vilket jag så väl behöver egentligen.

Det verkar som det blir verklighet med det nya jobbet och det sysselsätter mitt huvud nästan hela tiden både medvetet och omedvetet. Funderar över vad som får mig att dras till situationer där jag är ganska ensam och där saker ska byggas från scratch. Nu får jag visserligen både medarbetare och kollegor på nära håll men lika fullt ger jag mig ut på oberabetad mark. Det ska blir riktigt spännande i alla fall och möjligheterna är många.

Nu ska jag dock lägga mig och hoppas att det blir en lugn natt.