annapannas

Veckorna rusar iväg, för att inte tala om helgerna. Är lätt förkyld och hade gärna legat kvar i sängen när klockan ringde strax före halv sex. En ganska fullmatad dag väntar så det var bara att ta sig samman.... Helgen blev ganska bra. Besök av svägerskan- fredag till lördag. Vi visade huset och åt en god middag. I lördags var vi en inköpsrunda för tredje helgen i rad - i vanliga fall har vi inte tre sådana lördagar på ett halv år. Men det gav resultat - vi kom hem med ett bord och två pallar till köket och lite ytterbelysning. På eftermiddagen hade vi besök i nya huset av en kompisfamilj. De hade med sig champagne, så det blev bubbel och grillkorv i öppna spisen. Mysigt! Avslutade med hyrfilm men ena tvillingsonen - den andra har varit med mina föräldrar på landet sedan i fredags. Vi så "Förtrollad" och åt popcorn! Han tyckte till slut att det var en helt ok ersättning för bion som vi skippade för att han var febrig och hängig. En mycket sen middag med maken avslutade dagen

I går söndag åkte jag med samme son till simskolan bara för att upptäcka att vi läst papprena för dåligt och att det var inställt pga simtävlingar. I stället åkte vi hem och jag städade bilen och plockade undan i trädgården. Hann med att fylla några flyttkartonger också. Sedan var jag på gospeleftermiddag med kören. Trots att jag sjungit så mycket har jag aldrig gjort gospel på riktigt förut och det var jättekul! Mycket folk i kyrkan också. Hemma igen vid 20-tiden och då  var jag ganska trött och kände av förkylningen så det blev inte så mycket mera gjort utöver det vanliga plockandet och förberedandet inför veckan.

Livet är gott  och livet är som det ska konstaterade jag när jag cyklade hem mot jobbet efter att han lämnat på dagis och frtids i morse. Inget särskilt egentligen, bara en känsla, en sådan som man vill spara till andra dagar. Luften var höstklar och ljuset vackert, vi har förhoppningsvis köpare på huset, barnen verkar vara i harmoni, vi är på spåret med vad vi ska göra i nya huset, vi jobbar lagom mycket, åtminstone jag... , Dessutom gjorde lillebror dagens goda gärning genom att hitta storebrors cykellås som varit borta i ett par dagar, på en sten på vägen till fritids/dagis. Alla blev glada och jag slapp att bråka med pappans cykellås som jag inte gillar och att åka en tur till cykelaffären för att köpa ett nytt, vilket stod på dagens " att göra lista"

Just nu känns det som att jag vet vad jag ska (läs måste) göra varenda vaken minut av min tid. Det är roligt för det mesta men väldigt intensivt och jag hinner inte med riktigt. Mycket har det förstås med flytt och husförsäljning att göra men det är också allt nytt med barnens skola, nya kompisar, fler aktiviteter, fler saker att komma ihåg. Försöker effektivisera och förbereda så mycket det går och som tur är gillar jag ju den typen av plannering. I går blev det i alla fall en brandkårsutryckning. En av familjerna som bjuder på huset ville komma och titta igen och det fick de ju så klart men maken hade jour så jag fick släppa jobbet och åka hem och röja undan och städa som en galning i en timme. Grundstädningen var ju gjord sen visningen men på några dagar hinner det ändå åka fram saker - kök och badrum behövdes ses över, nya blommor in och gamla slängas, bädda sängar, röja kläder och leksaker, ta undan tvätt osv. Efter att de hade gått var jag ganska matt. Barnen kunde som tur var stanna kvar hos mina föräldrar, som alltid hämtar på onsdagar, en stund. Idag är maken ledig och ska vara vid nya huset och fixa. Själv ska jag dra igång jobbet nu!

Noterar löven på marken när jag cyklar mot jobbet strax efter halv sju denna morgon tidigit i september. Njuter av det relativa lugnet denna annars så hektiska höst. Det är tur att jobbet inte är superintensivt för ögonblicket eftersom privatlivet är det. Vi är mitt uppe i husförsäljning, flyttbestyr och fixande i nya huset samtidigt som vi inte har lust att dra ned på våra fritidsengagemang utan snarare öka dem....Det låter inte precis som om den ekvationen ska gå ihop.... Jag är i alla fall mycket nöjd med att ha börjat sjunga lite grand igen, i damkör. Första framträdandet på söndag. Då är det förhoppningsvis klart vem som köper vårt hus och vi har hunnit greja lite mer i vårt nya vilket är huvudplanen för helgen. Maken är dessutom ledig i morgon och ska ägna sig åt att avverka träd på tomten och pratat med hantverkare. Spännande tider!