Hemmadag

Njuter av en hemmadag i solen Maken har kongress med jobbet så jag fick ta tillfälligt föräldraledigt ett par dagar. Igår hade min mamma yngste sonen hela dagen och de två stora hämtades av morfar på eftermiddagen. Maken kom hem 23 igår och åkte igen 06:30  i morse. Jag cyklade(!) till dagis med alla tre barnen och det gick riktigt bra. Det kände bra att få bekräftat att det fungerar till minstingens dagisstart om en månad. Att vi kan cykla med alla tre underlättar logistiken enormt - det känns rätt häftigt att det går! Yngste sonen och jag cyklade hem igen, åt frukost, rensade lite ogräs och tog en promenad till affären. Nu sover han gott och jag ska försöka jobba en liten stund.

Det var härligt att se killarna igår när jag kom för att hämta dem. Alla tre på gott humör. Yngste sonen försökte sig på att hantera de stora killarnas batteridrivna leksaksmotorcykel som de har hos morfar och mormor. Han begrep hur man skulle gasa men är förstås inte riktigt mogen att styra.... Andra hyss eller utvecklingssteg eller vad man nu väljer att kalla det är att han har lärt sig hitta flingorna i ett underskåp i köket och promenerar glatt dit för att plocka havreringar ur paketet och snaska på....


Arbetstid

God morgon!

Andra morgonen på nya jobbet och det känns bra men jag är trött och jag undrar lite vad jag gett mig in på arbetstidsmässigt. Idag är jag här tidigt, strax efter sju, för att lägga lite tid på flexen trots att jag måste gå strax efter fyra. Från mitt gamla jobb är jag ju van att styra helt själv och efter kundens behov. Jag har därmed jobbat mycket i perioder och mindre när jag inte haft något uppdrag. I slutänden har det nog jämnat ut sig ganska bra. Nu ska jag lära mig att leva med stämpelklocka. Har inte riktigt fattat hur det fungerar när man är på tjänsteresa eller någon gång jobbar hemma. Min totala känsla är dock att arbetstidsmässigt och styrningsmässigt just när det gäller tid, också nu med tanke på längre restider, har jag gjort ett nedköp. Som tur är ligger alla andra faktorer på plussidan och där hamnar faktiskt även restiden eftersom jag får 40 min om dagen för mig själv med tid för att läsa en massa som jag inte hunnit med tidigare. De 40 min som jag inte reste förut ägnades ju knappast åt att läsa böcker utan snarare åt att plocka, plocka, plocka eller diverser andra måsten.

Det som oroar mig lite grand är hur hela livspusslet ska gå ihop men det får visa sig. Nu ska jag köra på detta ett tag och med en positiv attityd! Det kommer säkert att bli jättebra!

Sista semesterdagen

Jag är så nöjd så nöjd och det ska bli spännande och roligt att börja jobba imorgon även om jag inte haft något emot några dagars ledighet till.

Under semestern har jag :
-fått sova och vila ut
- badat mer än vanligt
-  Umgåtts med barnen
-Sjungit
- druckit vin
- Ätit gott
- Suttit ute länge på kvällarna
- Faktiskt fått en del gjort hemma trots att vi i princip bara varit hemma och vänt
- Umgåtts med familj och vänner
- Njutit skärgårds- och lantliv i stora doser
- Besökt roliga ställen med barnen (Stockholm, Astrid Lindgrens värld 2 ggr, Virserums musikdagar...)
- Haft mysiga familjefrukostar både ute och inne

Under semestern har jag gjort mindre av detta:
- Ätit färre jordgubbar än vanligt (hann inte riktigt med jordgubbsperioden...)
- Knappt läst några böcker
- Motionerat mindre än vad jag hade önskat
- Inte riktigt hunnit träffa alla som jag skulle ha velat hinna med
- Packat regnkläderna många gånger men knappt använt dem (inte något att vara ledsen för alls...)
- Inte plockat några bär (eftersom de torkat bort)

Jag är som sagt mycket nöjd med semestern och ser framemot att ta itu med vardagen

Lekande barn

Jag är väldigt glad och tacksam över effekten sommarens läger har haft på våra stora pojkar - nämligen precis den önskade. De är inte ett dugg rädda för att ta kontakt med nya barn eller barn till kompisar som vi inte träffat på ett tag. Efter sommarens nästan två veckor av läger med nästan bara nya barn och nya bekantskaper fungerar detta utmärkt. I slutet av förra veckan hade vi besök av vänner från Umeå som vi inte träffat på tre år.  Barnen var alltså ganska små när vi sågs sist. Nu han deras barn 6 och 3, 5 bara kliva ur bilen så kom våra killar och drog med dem upp på sitt rum och sedan flöt leken på hela kvällen och morgonen. Jätteroligt! Vi vuxna hade också trevligt och hann prata mycket. Vi satt uppe en god stund även efter att barnen somnat. Maken och jag konstaterade att det var länge sedan det blev så sent...


Sommarminnen på burk

samlar jag för fullt denna sommar och alldeles särskilt i kväll när jag såg den ena storsonen bada med sin lillebror i barnens lilla plaskbassäng. Båda hade lika roligt, plaskade, ramlade, doppade huvudet... Det var efter kvällsmat och efter barnprogram och kvällen var ljummen och lugn. DET skulle jag vilja stoppa i en burk och ta fram i november.

Tyst och tomt

Nu var det länge sedan... Livet har varit intensivt de senaste veckorna. Avdelningskonferens, 4 års kalas och Hollandsresa och sedan landade vi i två dagars intensivt men mycket lyckat midsommarfirande! Nu har lugnet lagt sig totalt. Efter midsommardagens utflykt till Astrid Lindgrens värld, försvann familjen till svärföräldrarnas sommarhus där de ska vara den närmaste veckan medan jag är hemma och jobbar. Känner genast att jag kommer att sakna dem enormt. Ett hus där det vanligen bor 5 personer är mycket tomt och tyst när man är ensam i det. Nu är det dessutom helt tyst runt omkring - inga grannar ute.  Det är ju kanske inte så konstigt med tanke på fotbollsmatch och midsommardag... Själv har stängt av fotbollen - det kändes inte som om det var någon riktig idé. Får väl se om det blir tillfälle att ångra sig. Jag funderar som bäst på vad jag ska börja att ta tag i. Det lutar åt att förbereda några sektioner staket för målning innan jag lagar middag till mig själv.

Långhelg

Det känns så skönt att trots att en dag gått, ha tre lediga kvar framför sig och lite tur är det också för jag blir emellanåt ganska frustrerad över allt jag inte hinner med. Jag vet att jag borde dra ned på ambitionerna med tre barn men det är svårt. Det känns som att jag aldrig hinner till projekten för att rutinerna tar så mycket tid.... I dag har i alla fall varit en bra dag. Vaknade kl 06 eller rättare sagt blev väckt av minstingen som jag delade säng med. Vi gick upp framåt halv sju och röjde på nedervåningen och tog ett varv i tvättstugan. Väl uppe hade de andra vaknat och det blev en liten pratstund i sängen medan barnen lekte runt omkring oss. Maken gjorde French toast till frukost vilket hela familjen uppskattar. Med fruktsallad och nybryggt kaffe blev det en härlig frukost. För att maken skulle få lugn och ro med sitt kakla källaren projekt tog jag alla barnen med på shoppingrunda. Vi handlade div grejor på Biltema och tog en tur till Ikea där det också blev några inköp samt fika och lek. Efter lunch bakade jag en rabarberpaj och framåt tre kom goda vännerna med sonen som är två timmar äldre än våra stora och de leker så bra med varandra! Skönt att umgås med dem också - det är hemskt okomplicerat. Vi tar varandra och varandras liv precis som det är. Det var extra roligt idag för vi hann att prata ordentligt - med fyra barn och ett femte på väg (de) så är det inte alltid man hinner det. De gick hem efter fläskfilégrytan och nu har jag lagt barnen och röjt medan maken klinkrat vidare i källaren. Nu tror jag alla barnen sover och jag ska ned i tvättstugan en stund innan jag däckar framför tv:n.


Trött, trött, trött

Undrar hur man kan vara så här trött efter en så lugn helg... Vi har tillbringat helgen på föräldrarnas skärgårdsställe. Storkillarna följde med mina föräldrar i onsdags. Minstingen hade barnvakt för första gången och vi gick ut och åt och gick sen på bio och såg Da Vinci koden. Den var helt ok -ingen höjdare, följde boken ganska väl och jag tyckte inte att den var så fantastisk heller. Vi går sällan på bio nu för tiden så det var roligt! Har inte gjort mycket alls -lekt med barnen, läst, lagat mat, druckit vin, gått någon liten promenad. Lyckades dessvärre inte ens ut och springa och i kväll orkar jag bara inte. Det tar emot även om jag inser att det skulle vara skönt efteråt. Jag ska ta mig samman och fixa lite dagisadministration och sedan sy lite istället. Krypa isäng tidigt och läsa tidningen...

Vår minsting har tagit stora utvecklingssteg i helgen - han går längs med allt som går att hålla sig i och fick prova en "lära gå vagn" när vi fikade hos kompisar i eftermiddag. När vi kom hem tog vi fram vår och nu knallar han omkring på bebisstela ben och ser så lycklig så lycklig ut.

Om att vara välorganiserad

1. Jag är alltid välorganiserad
Jag är en typisk listmänniska och tittar jag inte på mina långa skrivna listor så går jag efter korta som jag har i huvudet.
2. Jag gör en budget för hushållsutgifterna och lyckas för det mesta hålla den.
Nej, tycker budget är tråkigt så länge det fungerar ändå... Betalar familjens räkningar och har hyfsad koll på utgifterna
3. Jag har gott lokalsinne
Ibland
4. Jag älskar måndagar.
Någon gång kan det kännas spännande och utmanande med en ny start
5. Jag ljuger aldrig, inte ens en s.k. "vit lögn"
Undar om det finns någon som lever upp till det....

Jag har sett häggen blomma

Det där med "mellan Hägg och Syren"  känns ofta lite överreklammerat -oftast kommer allt på en gång med bara några dagars mellanrum, men i år har jag ännu inte sett några blommande syrener i alla fall och de får gärna vänta så jag hinner njuta. Men jag har sett och inte minst doftat Häggen. Varje år försöker jag ta vägen förbi simhallen här i stan åtminstone en gång. Där står Häggbuskarna på rad och de doftar underbart i några  få dagar och sedan blir det ett vackert vitt snöfall. Denna vecka har jag faktiskt lyckats cykla förbi de där häggsnåren ett par tre gånger. Dessutom tog jag en joggingtur  i går kväll och såg ännu mer blommande hägg. Jag njuter...

Jag tycker annars att det där är lite svårt för samtidigt som allt är så vackert och underbart så går det så fort och allt som blommar dör.... På bara några dagar så är det över det som är det vackraste på hela året. Nej, jag är ingen vårdeppis men jag får verkligen arbeta på att var i nuet, njuta och inte tänka på vad som händer sedan.

Igår tillbringade vi en stor del av dagen ute hela familjen - gräsmattan blev klippt, bilen tvättad och vaxad, blommor planterade och rabbater rensade och grävda. Alla tre killarna och jag gjorde en tur till den stora Blommarknaden. Där var vi inte ensamna.... men själv tyckte jag att det gick ganska bra trots allt folk. Vi kom hem med frön och diverse blommor att sätta i utekrukorna.Synd bara att det var en otrevlig tant som stod i kön bredvid men som tur var kompenerades detta av den trevliga damen bakom mig i vår kö....

Idag väntar vårfest i kyrkan där vi brukar gå på barnverksamhet, mera pyssel ute och kanske en husvisning.


Landat i verkligheten

Tillbaka från en härlig vecka i Italien. Allt flöt på, alla var friska, och vi njöt allihop. Visst blir det lite konflikter när olika intressen ska mötas-svärföräldrar, singelfaster och trebarnsfamilj men det var inga stora saker.
Vi delade på oss mellan varven och det löste det mesta. Kan varmt rekommendera området kring Gardasjön. Oerhört vackert och gott om roliga och intressanta utflykter inom bekvämt räckhåll.

Min egen favorit var nog att vara kring hotellet där vi bodde - jogga på morgonen, promenera, leka med barnen och sitta i gräset. Stora killarnas favorit var riddartourneringen som vi var med dem på en kväll. Lillebror fick stanna hemma. Det var en hel föreställning med tournering, kamp om prinsessan, gycklare och mat som avåts med händerna. Det var mysigt att umgås med de stora pojkarna en hel kväll. Venedig är kul att ha sett men det var lite för mycket turister för att vara riktigt kul. Vi hittade några lugnare kvarter med små kanaler där vi njöt vår glass. Två trevliga restaurangmiddagar på Familjetavernor hann vi också med. På det ena stället lekte killarna med dottern i huset och på den andra fanns en lekplats utanför....

Väl hemma hade ju sommaren hittat hit också....

Nu är vardagen i full gång. Det känns som att jag får stjäla lite tid här och lite där för att hinna allt jag vill - ikväll har jag umgåtts med några jobbarkompisar ett par timmar och nu sent i kväll, sytt ett par gardinsömmar på mörkläggningsgardinerna till lillebrors rum. Skulle vilja hinna så mycket mer men tiden räcker inte riktigt till. Stjäl mig en liten skrivstund också innan sängen väntar... Jobbet känns i alla fall bra - det är ständigt nya utmaningar men det känns just som utmaningar och jag klarar av att hantera dem.

Landat i verkligheten

Tillbaka från en härlig vecka i Italien. Allt flöt på, alla var friska, och vi njöt allihop. Visst blir det lite konflikter när olika intressen ska mötas-svärföräldrar, singelfaster och trebarnsfamilj men det var inga stora saker.
Vi delade på oss mellan varven och det löste det mesta. Kan varmt rekommendera området kring Gardasjön. Oerhört vackert och gott om roliga och intressanta utflykter inom bekvämt räckhåll.

Min egen favorit var nog att vara kring hotellet där vi bodde - jogga på morgonen, promenera, leka med barnen och sitta i gräset. Stora killarnas favorit var riddartourneringen som vi var med dem på en kväll. Lillebror fick stanna hemma. Det var en hel föreställning med tournering, kamp om prinsessan, gycklare och mat som avåts med händerna. Det var mysigt att umgås med de stora pojkarna en hel kväll. Venedig är kul att ha sett men det var lite för mycket turister för att vara riktigt kul. Vi hittade några lugnare kvarter med små kanaler där vi njöt vår glass. Två trevliga restaurangmiddagar på Familjetavernor hann vi också med. På det ena stället lekte killarna med dottern i huset och på den andra fanns en lekplats utanför....

Väl hemma hade ju sommaren hittat hit också....

Nu är vardagen i full gång. Det känns som att jag får stjäla lite tid här och lite där för att hinna allt jag vill - ikväll har jag umgåtts med några jobbarkompisar ett par timmar och nu sent i kväll, sytt ett par gardinsömmar på mörkläggningsgardinerna till lillebrors rum. Skulle vilja hinna så mycket mer men tiden räcker inte riktigt till. Stjäl mig en liten skrivstund också innan sängen väntar... Jobbet känns i alla fall bra - det är ständigt nya utmaningar men det känns just som utmaningar och jag klarar av att hantera dem.

Landat i verkligheten

Tillbaka från en härlig vecka i Italien. Allt flöt på, alla var friska, och vi njöt allihop. Visst blir det lite konflikter när olika intressen ska mötas-svärföräldrar, singelfaster och trebarnsfamilj men det var inga stora saker.
Vi delade på oss mellan varven och det löste det mesta. Kan varmt rekommendera området kring Gardasjön. Oerhört vackert och gott om roliga och intressanta utflykter inom bekvämt räckhåll.

Min egen favorit var nog att vara kring hotellet där vi bodde - jogga på morgonen, promenera, leka med barnen och sitta i gräset. Stora killarnas favorit var riddartourneringen som vi var med dem på en kväll. Lillebror fick stanna hemma. Det var en hel föreställning med tournering, kamp om prinsessan, gycklare och mat som avåts med händerna. Det var mysigt att umgås med de stora pojkarna en hel kväll. Venedig är kul att ha sett men det var lite för mycket turister för att vara riktigt kul. Vi hittade några lugnare kvarter med små kanaler där vi njöt vår glass. Två trevliga restaurangmiddagar på Familjetavernor hann vi också med. På det ena stället lekte killarna med dottern i huset och på den andra fanns en lekplats utanför....

Väl hemma hade ju sommaren hittat hit också....

Nu är vardagen i full gång. Det känns som att jag får stjäla lite tid här och lite där för att hinna allt jag vill - ikväll har jag umgåtts med några jobbarkompisar ett par timmar och nu sent i kväll, sytt ett par gardinsömmar på mörkläggningsgardinerna till lillebrors rum. Skulle vilja hinna så mycket mer men tiden räcker inte riktigt till. Stjäl mig en liten skrivstund också innan sängen väntar... Jobbet känns i alla fall bra - det är ständigt nya utmaningar men det känns just som utmaningar och jag klarar av att hantera dem.

Mot Italien

Efter en intensiv arbetsdag som började kring 07:30 och slutade först frammåt 23 hemma så känns allting ganska lungt i dag. Det mesta är färdigpackat, fast oj vilken packning vi har. Är man 5 personer som ska åka till Norditalien i maj och inte vet riktigt vad vi ska göra eller hur vädret blir, så är det kanske så det måste vara. Kan tänka mig att en och annan tycker att vi är lite galna som ger oss iväg med tre så små barn men det känns mest kul och dessutom har vi ju god hjälp av svärföräldrarna och faster så jag tror verkligen att det kommer att blir semester!
Gårdagen då , ja det är konstigt vad oerhört effektiv man är när man måste. Klarade av diverse möten, aktiviteter som uppstod på grund av mötena samt en hel del annat. Det kommer säkert ändå att vara rörigt när jag kommer tillbaka men nu vet jag i alla fall vad jag har att utgå ifrån. Levde på en clementin och en Coca Cola under dagen... Det är möjligen fördelen med att ha varit magsjuk - jag var helt enkelt inte hungrig. Tog tåget 17:10 och rusade igenom två ärenden på stan - lite smink och ett par nya BH...Hemma vid sex, hjälptes åt med mat och välling till barnen och sen rusade jag till affären. Väl hemma hade faster kommit, vi lade barnen, lagade och åt middag, ringde ett par telefonsamtal och sen började stora packningsracet som avslutades vid 10-tiden. Då hade jag hunnit med att var frustrerad över försvunna Försäkringskassekort som jag trodde försvunnit i barnens lek men som dök upp i min plånbok, hör och häpna. Jag kunde inte ens skylla på någon annan... Avslutade dagen med några jobbmail som jag inte hunnit med... Phuu!

Men idag har det alltså varit lugnt. Ena sonen har gått omkring med sin ryggsäck hela morgonen och frågat när vi ska åka. Nu är de båda stora på stan med pappa och faster. Efter utlovat lördagsgodis var det inga svårigheter att få iväg dem. Lillen sover och jag ska hoppa in i duschen. Sen bär det snart av! Härligt!


Magproblem

Har påpasslig mitt i allt på jobbet , och resan till Italien på lördag, drabbats av konstig magsjuka som tvingat mig till säng och toaläge under dagen. Fick lov att åka en sväng till jobbet först och dra igång den utbildning som jag är ansvarig för - vågade inte riktigt lita på att allt skulle fungera. Förväntar mig en hel hög med frågor när jag förhoppningsvis kommer tillbaka imorgon. Sen eftermiddag ringde det från det stora IT-chefsmötet på ort utomlands. Var inte särskilt förvånad, jag borde nog egentligen varit där men reagerade ändå först på mitt gamla vanliga vis. När jag fick ringa ett samtal och sansa mig lite kändes det bättre. Jag har inte gjort något fel utan handlat efter de förutsättningar jag har. Bokade möte med berörda i morgon med fokus på lite konkret action. Det är bara en av sjuttioelva saker som ska fixas imorgon för att jag ska kunna åka till Italien hyfsat lugn och med gott samvete på lördag.

Den lilla lyxen och uppfräschningen som jag tänkt unna mig dess för innan i form av färgning av bryn och fransar (fick presentkort i födelsedagspresent) brann förstås inne men skillnaden blir inte så markant, det blir ju bara precis som vanligt.....

Jag tycker bredband är en suverän uppfinning -gärna trådlöst - sitter just nu med min bärbara i sängen och tänker inte flytta mig härifrån mer idag. Den har också tillåtig mig att jobba lite under eftermiddagen.... Tänk det är inte så länge sedan det lät som en saga...

Efter påsk

Nej det är nog så som Manon påpekar nedan - orden räcker inte och ändå har jag så svårt att släppa. Har återkommit i tanken flera gånger även de senaste dagarna.

Vardagen rullar på efter påskledigheten. I ett häftigt tempo kan tyckas.... Jag trivs egentligen bäst när det är snudd på för mycket och det är ok just nu när J är hemma. Men de senaste två dagarna har faktiskt varit näst intill för mycket. Nu har jag just jobbat undan och tänker ta helg.

Den stora nyheten är att till slut kom ett jobberbjudande från företaget där jag konsultar nu och att det var vilkor som jag kunde acceptera. Resultatet är att jag nu har sagt upp mig och börjar på nytt i augusti. Skillnaden kommer inte att vara så stor eftersom jag är där mer eller mindre heltid redan.

Påsken är redan en vecka bort - vad blev det av den:
Jo, det blev lammstek - två gånger till och med- en lagad av maken och en av mamma och det blev lax hos goda vänner men inget påskbord och inga ägg. Däremot besökte påskharen familjen till killarnas stora förtjusning både med godis och små presenter i form av studsbollar och hopprep. Det blev även påskägg med skattjakt hos kompisarna på påskafton och påskpresenter hos morfar och mormor. Två kyrkobesök i form av att jag lyssnade på makens repetition inför konsert på långfredagen. Den andra på annandagen då vi hela familjen besökte en upplevelsvandring som på olika stationer illustrerade påskberättelsen. Det fanns inslag som uppskattades av alla och vår minsting som annars låter ganska mycket var knäpptyst en hel timme. Det kändes som helgen var lång och vi fick en ganska bra balans mellan olika aktiviteter.


Berörd

Det kommer så nära, så nära. Har haft svårt att sluta tänka och sluta läsa och jag ser när jag surfar runt i dagböcker och bloggar att många andra känner lika dant. Kanske för att man känner att det kunde ha varit man själv som drabbats. Ännu starkare blir det när man har egna barn Därför är det lättare att ta till sig och beröras än av de tusentals för oss, okända barn, som av olika skäl, dör och lider runt om på jorden varje dag.... Det här barnet och hans familj, en av många som är drabbade av olika saker varje dag - har lärt många av oss att stanna upp lite extra och uppskatta det vi har. Kanske tänka lite mer på våra medmänniskor och då kanske det här speciella människoödet har det goda med sig att vi tänker mer på våra medmänniskor över huvudtaget och på att vi faktiskt kan vara med och bidra till att göra livet lite bättre och enklare för några andra. På så vis blir det meningsfullt - ett öde av många men kan hjälpa till att flytta fokus från den egna sfären som man så ofta hamnar i till att se sina medmänniskor i lite större utsträckning. Jag behöver sådana påminnelser mellan varven och jag försöker använda den här upplevelsen av att bli så berörd till det. Det virituella ljuset jag tänder i kväll och den tysta bön jag ber får sätta fokus på barn som lider och på att vi faktiskt kan hjälpa till och bidra om vi lyfter blicken en aning. Det är ju påskdagen idag och det är ju också kanske det viktigaste i det kristna budskapet att vi ska tänka mer på andra än på oss själva och fokusera på vad kan göra för andra.


Det man inte har i huvudet....

osv. skulle kunna vara en passande rubrik på den här dagen. I närheten av Nyköping, påväg hem från två dagars påskfirande i Uppsala, säger jag till mannen som packat i bilen:" Min dator kom väl med, va?" Datorn som åsyftas är min jobbdator och eftersom jag just nu jobbar hos kund finns ALLT på den datorn, och inte på någon jobbserver, dessutom ligger diverse anteckningsblock, lösenordsdosor, USB-minne och annat i den väskan. Har kort sagt väldigt svårt att få något jobb gjort utan den.... Maken låter tveksam vid min fråga, så vi kör in vid Nyköpingsbro och kollar - Ingen dator.... Ja, jag  borde kanske haft koll på min dator själv, men den stod vid andra grejor som skulle med så det föll mig inte in att dubbelkolla. Så vad gör man - inte vänder man med mer än halva sträckan körd och tre barn i bilen. Man ställer in sig på att ta tåget tur och retur Uppsala dagen därpå. Som tur är har jag en ganska envis man - medan jag rattade bilen hem mot Linköping och fortsatt påskfirande hos goda vänner, ringde mannen runt och återupptog diverse gamla kontakter med den gemensamma nämnaren att de kunde tänkas vara i Uppsala över påsken och ha vägarna förbi Linköping någon gång under helgen. Till slut fick han napp på ett ganska oväntat sätt. Genom att ringa till sitt jobb och fråga efter namn och nummer till en annan kollega från Uppsala fick han reda på att den som svarade i telefonen hade sin dotter hos en pojkvän i Uppsala och de två skulle köra till Norrköping i morgon. Ett sista telefonsamtal senare var det fixat. Svärföräldrarna promenerade över med datorn och en skopåse som det visade sig att vi också glömt och imorgonlunch anländer grejorna per Scanialastbil till Norrköping. Det är roligare att åka totalt 7 mil T/R Norrköping än att tillbringa påskdagen med SJ... Väl hos de goda vännerna fick vi höra att de ska till Stockholm över dagen i  morgon så i värsta fall hade svärföräldrarna kunnat åka till Stockholm och överlämnt grejorna till våra vänner som hade tagit hem dem....


Tyst i huset

Vad göra Annapanna när hon är nästan ensam hemma, bara yngsta sonen är här också och han har sovit största delen av kvällen. Tja, man hade ju kunnat önska att hon legat på divanen, tagit det lugnt, sett en film eller läst en bok. Men inte, hon har farit runt som ett jehu- städat, tvättat och packat inför morgondagens Uppsala tripp, packat ur och i bilen, bakat bröd och kaka till påskaftonen och pratat lite i telefon mellan varven samt passat på att röja bland stora sönernas leksaker när de nu inte är hemma. Det är mer än vad Annapanna normalt hinner under alla vardagskvällar en vecka....

Det känns ganska bra men är samtidigt lite korkat - eftersom veckan varit så jobbig borde jag säkert tagit det lugnt i stället. Några av sakerna var jag tvungen att göra men rätt mycket hade jag kunnat skippa. Nu ska jag i alla fall slå mig ned framför TVn en stund och jag har suttit några minuter här och kollat igenom mina favoritsiter. Hoppas att lillemannen har en lugn natt och sover gott och gärna  många timmar i sträck.

Fördelar med att jobba hemma

- Nära till yngste sonen och manen
- riktigt kaffe
- utsikten genom fönstret - vacker vårdag just i dag
- möjligheten att ta en liten tupplur på lunchen....

..... vilket faktiskt var skälet till att jag jobbade hemma just idag. Sista nätterna har varit ganska stökiga med mindre sömn en vanligt, dessutom känner jag mig lätt förkyld. Jag har tagit större del på nätterna än vad jag normalt skulle göra med tanke på att jag jobbar men mannen är solist på stor konsert på fredag och kan i princip inte vara sjuk då. Så med tanke på att även han fått sin beskärda del av sönernas förkylning. Därför valde jag att jobba hemma idag - kunde då sova 1 timme längre på morgonen och dessutom vila en halvtimme på lunchen. Dessutom njöt jag av att ha min glada 9 mån guldklimp i närheten. Det var första gången jag jobbade hemma sedan vi skaffade bredband och trådlöst nätverk. Det är så fantastiskt smidigt. Ingen skillnad mot jobbet!

Har funderat en del på vad det är som gör att man berörs så starkt av andra människors öde som i fallet med lille Tille i Sundsvall. Varför berör ett barn och hans familj så starkt när det finns så många människor som lider. Gissar att det är att det kommer så nära och är så konkret. Även om man aldrig kan föreställa sig vad det handlar om så är det lättare att relatera till än svältande och lidande människor någon annan stans på jorden. Just i det här fallet tror jag också att det handlar om viljan att så öppet och naket berätta. Har svårt att släppa detta och är lite förvånad själv över hur oerhört berörd jag är.

Tidigare inlägg Nyare inlägg